Att fota en älskad syster

En syster som ställer upp och låter mig hållas. 
Som lydigt vrider på huvudet när jag säger till. Som näst intill får ryggskott 
på kuppen.Som står ut med att jag skrattar så jag nästan kissar på mig och 
som inte tar det personligt, utan skrattar med istället. Så tårarna rinner.
Det är en förmån att ha alla människor som ställer upp och låter mig köra mina ideér,utan att sucka. Ni vet, det där med fria händer. Det är en utmaning, samtidigt så vansinnigt roligt. Och hon blev nöjd. Det är inte alltid det händer.
 En mycket bra kritiker och en älskad lillasyster.

//Johanna

Inga kommentarer: